tisdag 6 september 2011

You can go your own way



Att kliva ut ur min komfortzon när jag började springa för 5 år sedan är det bästa jag gjort. Hinderbanan låg också utanför den där zonen till en början. Nu tillhör ju löpningen komfortzonen i fråga om att jag vet att jag inte kommer att dö av det hur jobbigt det än kan verka att ex. springa intervall, till skogs eller längre än normalt.

När man väl vågat sig utanför den där zonen och varit där tillräckligt mycket för att det ska bli bekvämt, då vill man bara ha mer av de okända markerna. Jag vill vara lerprickig efter en tur i skogen, ha smutsiga knän efter ett varv på hinderbanan och nästan tappat andan efter löpintervaller. Allt det där är en sådan frihet. Jag skulle personligen ha väldigt svårt att träna om jag inte hade ett träningsrelaterade mål. Jag skulle aldrig ha orken eller intresset att träna för att bli smal, bara för att det kul, eller för att man borde. Jag måste ha en utmaning, måste få pressa mig lite ytterligare vare sig det är mentalt eller fysiskt. Jag behöver också bra träningskompisar som hejar på och säger till mig att jag klarar det. För då vågar jag. Undrar just vad som ska bli min nästa grej utanför komfortzonen? Vad ligger utanför er zon som ni är nyfikna på, och vad behövs för att ni ska våga kliva ut där?

3 kommentarer:

  1. Du är NMT-material. Kom!

    SvaraRadera
  2. Dans! Får ångest i magen bara jag tänker mig själv på ett zumbapass. Det ingår inte i min komfortzone!

    SvaraRadera
  3. Sara: i promise i will try

    SuperSHEro: Zumba ligger också långt utanför min komfortzon.

    SvaraRadera