Okej, träning och familj. Ska vi ta det nu? Som singel och som sambo var det lätt att klämma in träning, även om det även då upplevdes finnas en tidsbrist. Men det är ingenting i jämförelse med nu. Sommaren var fantastisk. Både jag och herr Larsson kunde träna i massor. Varje dag om så önskades. Man hittade ett flyt som man önskade stannade där för alltid.
Men sen, jobb, dagis, handla, umgås. Ibland kan jag tycka att det är bullshit när flåshurtiga människor säger att det är bara att ta sig tiden, visst, men på bekostnad av något annat. Gå ner i arbetstid? Missa madamens vakentid efter dagis? Strunta i att handla mat? Konstant maxa sina luncher med träning och därefter kasta i sig lunchen på stående fot? Aldrig hinna och bara sitta ner med familjen? Dygnet är inte längre än 24 timmar sedan börjar det om. Alltså, alldeles för kort för att behöva ha dåligt samvete över allt som missas eller inte blir gjort.
Vi vill inte missa allt det där, vi vill inte gå ner i arbetstid. Vi vill umgås, äta lunch och handla och har därför inlett en ny period i familjelivet. Det heter transportträning. Om man ändå ska ta sig från punkt a till b så kan man göra det effektivare. Vilket innebär att jag och herr Larsson delar dagishämtning rakt av varje dag. Det ger oss 45 minuters promenad var. Till eller från jobb när vi inte har vagn i hand så springer Herr Larrson och jag cyklar. Det blir mao, mycket tränat och ändå har vi inte knaprat på vår fritid. I övrigt nyttjar jag friskt min friskvårdstimme samt klämmer in ett hastpass på lunchen. Sedan har vi helgen förstås. Då är det som semester. Ska bli intressant att se hur länge det håller. Kanske är det vår nya grej det här. Hur gör ni?
Vad bra ni är på att ta vara på tiden. Fasar lite för den dag då vi kommer att slängas in i det med hämtning och lämning plus båda jobbar. Idag är det inte svårt att få till träning då jag fortfarande är föräldraledig och vi bor i samma hus som sats.
SvaraRaderaJag vet inte hur vi kommer göra sen exakt. Jag kommer bara jobba 60% från okt-apr så då finns tid, helt klart. Sen? Who knows. Nyckelordet är effektivitet och för mig, hemmaträning. Ungarna får hänga på, bara de aktar sig för den svingande kettlebellen :-)
SvaraRaderaSålänge en av oss är hemma med Sixten funkar det ju kanon att träna (för den som är hemma, dvs just nu jag, nästan mer än när jag jobbade), men om ett år när han börjar på dagis blir det förmodligen mera pussel.. transportträning är en av grejerna vi tänker börja med då. plus turas om att träna tidig morgon eller sen kväll. sen om det funkar när vi väl är där är ju en annan sak :)
SvaraRaderaMaken är ju hemmapappa och tränar på dagen när dotterm är hemma eller på förskolan och jag tränar på kvällen när jag lagt lillan :) Och så på helgerna är det som sagt rena semestern :) Träna när man vill!
SvaraRaderaTill er alla. Ja det är verkligen en nöt att knäcka, hur man ska få till den där träningen. Kul att höra hur ni tänker och gör.
SvaraRaderaIntressant att höra hur ni tänker och får ihop det. Klokt och balanserat låter det.
SvaraRaderaSå småningom blir det nog transporten som får vävas ihop med motionen. Men nu bor vi för nära allt för att det ska bli så värst med motion.. angenämt problem.
Tror att vi snarare kör periodarstuket, vi trillar dit på nåt och prioriterar det. Löser genom att köra lunchpass, växla hemma efter jobb alternativt nyttja den söta kvällsstunden och nalla på nattvilan..
Sen skiftar vi fokus och är hemmaråttor som fokuserar middagsplanering och lägenhetsfix ett tag. Sen kör vi en satsning till.
Kontinuitet är inte grejen, kontraster däremot! Haha, får se hur det håller..
Kram
Li
Jag kan tillägga att när mannen spelar sin golf och jag kör hårt så cs vi inte spec mycket alls...Vi går om varandra och turas om att ta hand om kidsen.
SvaraRadera