Strong is the new skinny

I morgon är det halvtid för min semestersatning på träningen. Hur har det gått då? De har gått otroligt bra, missade två dagar när vi reste kors och tvärs men det togs snabbt igen. Jag har tränat mer än någonsin och jag har tränat väldigt varierat. Mellan tummen och pekfingret har det blivit ca 45 minuters träning per dag, jag har inte känt mig utsliten och jag längtar alltid till nästa pass.

Det här med mat och mätbara resultat då? I fråga om resultat så är det ganska lätt att se om det hänt något, jag hoppas springa snabbare, bli starkare, och springa hinderbanan snabbare. Jag ska absolut ge er mellantid på vad som händer, men jag kommer aldrig mäta min midja eller fota min våg in public.

Jag äter som jag gör för det mesta, går inte på någon diet och har aldrig gjort. Det mest restriktiva jag gjort i matväg var att vara vegan i två år (efter det har jag väldigt svårt att se restriktiv kost som något som gör mig bra och duktig, vare sig det är att utesluta animaliska produkter, att äta kalorisnålt, kolhydratsfritt eller you name it). Jag fick barn för 16 månader sedan. Jag gick inte upp jättemycket i vikt, men jag gick inte heller ner jättesnabbt, har säkert något kilo kvar till tiden innan min graviditet. Som höggravid tränade jag inte alls och vägde som mest 73-74 kilo. Som vegan tränade jag inte heller något och vägde som minst 57 kilo. Med andra ord, vikten säger mig inget om hur tränad jag är. Det är också anledningen till att jag inte skriver så mycket om det. Jag vill ju bli stark. Strong is the new skinny.