Till mina vänner av alla de slag

Lite mer till min bokvän. Den senaste konserten jag var på var Arcade Fire, innan dess var det Suede. Jag prenumererar på en miljon tidningar och har alltid läst allt jag kommit över i pappersväg. Vet inte om du såg det, men jag gillar inte deckare och chiclit. Jag har några påbörjade böcker som jag aldrig verkar bli klar med (fast jag vill) däribland Steve Sem Sandbergs De fattiga i Lodz, Alain de Bottons Kärlek, en betraktelse och Zadie Smiths Autografjägaren. Någon jag trodde jag skulle gilla var Joyce Carol Oates (alla verkar ju gilla henne). Gav mig i kast med henne sent, har läst ett par stycken av henne men känner mig inte särskilt begeistrad.

Till min träningsvänner. Jag har tänkt tanken att jag kanske lite försiktigt skulle prova på att träna i morgon. Men hur tränar jag försiktigt? Nu snackar vi inga milpass, tabataomgångar eller cirkelträning. Hur gör man då? Svar till "Rådvill_80"

När jag inte tränar...

...så läser jag.Min bästa ge bort bok var Norwegian wood, när den var slutsåld i svensk översättning. Jag älskade den boken, just därför kändes det lite extra när jag gav bort den. En bok jag ångrar att jag gav bort var Nikolaj Gogols Kappan. Den borde jag behållit. Som ett kärt minne av dagarna på gymnasiet då jag blev som besatt av rysk litteratur. Det var ett tag sedan jag blev besatt av litteratur. Senaste två gångerna var nog när jag fick en släng av att läsa massor av mellanöstern- och nordafrikaförfattare uppblandat med allt jag kom över om 70-talets stadsterrorism. Just nu tänker jag att jag borde läsa mer på engelska, eller snarare komma över böcker som finns på engelska men inte på svenska. Någon gång har jag försökt mig på en bok på italienska men det blev för svårt. Jag gillar genreuppbrott. Är därför lite svag för t.ex ungdomsböcker som passar utmärkt för vuxna, t.ex det mesta av Aidan Chambers. Hans böcker skulle jag gärna läsa om. Skulle gärna också ha bokhögen på bilden i min ägo.

Crossfit

Läser andras blogginlägg om crossfit. Någon gång, då ska jag banne mig gå på ett renodlat crossfitställe och bli grym på det. Först ska jag fixa lite tid och familjelogistik. Men sen så. Kolla in det här, Crossfit gymnastics, hur kul låter inte det? I väntan på allt det där som ligger framför oss så kan vi väl suga i oss lite inspiration?

Bokbyte igen

Ni vet det där bloggbaserade bokbyte jag ska vara med i? Nu har jag fått en person tilldelad. Jag fick en person som har helt annan smak, men som kommer ur något jag starkt känner igen från min ungdom. Vilken utmaning att få till det här. Jag välkomnar också dig som fått mig på sin to-do-list. Min träningsblogg är bara ett ytte-pytte del av mig. Jag tror inte ens jag uppfattas som en person som älskar att springa långt, mycket och kasta mig runt i hinderbanor etc. Jag ser mycket fram emot i ditt paket, kanske ser du glimtar av allt det andra som det inte skrivs om rakt upp och ner i denna blogg? Men jag lovar att bokblogga också.

Where there is love, there is no darkness

Krister på Jogg.se har skrivit en intressant krönika om löpning i mörk vintertid. En fråga som delar många itu. Självklart ska man kunna springa ute fast det blir mörk, becksvart redan under sena eftermiddagstimmar. Handen på hjärtat? Har du någon gång undvikit att springa för att det är mörkt eller för att du varit ensamen? Har du som man någonsin upplevt att kvinnor du sprungit om hoppat till i rädsla?

Det bedrövar att vi inte ska kunna känna oss trygga men det bedrövar också att alla killar därute ska behöva vara sitt försiktigaste jag och nästan ursäkta sig i löparspåret "Nej, nej, jag springer bara, är inte här för att överfalla". Hur kommer vi bort från detta? Löpband och löpargrupper ska väl inte behöva vara det enda altenativet i vintertid (även om det kan vara nog så roligt emellanåt). Fundera ett varv och skriv gärna en rad om hur ni tänker kring detta.

Om jag var din bokkompis

(Jag ska vara med i ett bokbyte. Det administreras av en bokbloggare. Man får en blogg tilldelad och ska utifrån vissa givna regler fylla ett bokpaket och skicka till denna person. Någon får även mig. Kanske blir det svårare för denna person eftersom jag inte bokbloggar, men kanske kan man ana ändå vad jag gillar?)

Om du var min bokkompis så hade du vetat att jag så gott som växte upp på biblioteket i min lilla hemkommun. Jag var tjenis med alla där. Lånade varenda bok, var med i varenda bokjippo. På somrarna ropade jag in boklådor för en tjuga på auktion och har nog läst varenda "ungdomsroman" som släppts från 30-talet och framåt. När jag hade influensan i femte klass så läste jag hela serien trälarna. Ibland när jag och min bästis T hade det tråkigt brukade vi tävla om vem som kunde läsa ut en bok först under en eftermiddag. Nu när jag är vuxen äger jag så mycket böcker att jag inte längre lyckas packa upp dem efter en flytt. Min senast lästa bok är "Den röda Grevinnan" av Y. Hirdman. En bok som stannade länge i min tanke var "En halv gul sol". Jag har träffat nobelpristippade Adonis på en liten middag hemma hos en vän i Skärholmen. När vi satt där och åt som bäst så lovade han att om han någonsin fick nobelpriset skulle han att komma tillbaka till Skärholmen och äta middag med exakt samma människor igen. Ibland sorterar jag min böcker i färgordning. Men efter jag fick barn är det mest oordning. Men det känns fint att hemmet också dräller av små och stora barnböcker. Även min dotter älskar att läsa. Allra helst sin pappas engelska kokböcker. De använder vi ofta. Kokböckerna. Jag gillar inte chiclit och är oförtjust i Deckare eller böcker som det blir för stor hajp kring. Jag har fortfarande inte läst en enda Stig Larsson. Men jag gillade filmerna, trots stort motsånd till en början. Mest av allt gillar jag dokumentärer. Därför älskar jag också böcker som är dokumentära, i reportageform. Med hälsningar från ondskans axelmakter var underhållande. Ok Amen var ögonöppnande. Nä nu får jag sluta. Det är ju en träningsblogg.

Gröt med vintersmak

Har länge tänkt att prova det här med quinoagröt men inte kommit till skott. Nu när Lilla Matderivén hade ett recept så slog jag till. Gjorde den på fet gammeldags mjölk och bytte ut mina valnötter mot hasselnötter samt skippade lönnsirapen. Den lilla madamen blev helt utan nötter men hon var mer än nöjd med denna kvällsmat. På två sekunder hade hon tömt sin tallrik. Jag gillade den också och tänker att det där receptet kan man leka runt lite med så det blir den optimala gröten för en stark träningskropp. Har ni testat quinoagröt? Vad tyckte ni?

Träningsdejt

Nu är det bara ett par få dagar kvar på medicinkuren och jag hoppas kunna börja träna nästa vecka igen. Läste tidningen fitness igår och fick massor av inspiration. Sen läser jag alla era bloggar också :)

Har börjat boka in små träningsdejter. Tänker mig att sällskap på gymet ska göra det lättare att komma tillbaka. Ska vi också boka en träningsdejt, kanske online?

Startar om

Det stod familjebesök på helgens schema. Något som också innebar en bra omstart för min trötta kropp. Idag blev jag bjuden på ansiktsbehandling på Sturebadet med tillhörande SPA-dag. Somnade nästan till i aromarummet, för att inte tala om tiden under det fluffiga täcket när jag fick min ansiktsbehandling. Lägg sedan till ett glas mousserande, lite bastu och en halv dag hade gått i sakta mak, endast iklädd badkläder och badrock. Toppade upp dagen med afternoon tea på Svenskt Tenns nya tesalong, och har nu precis rundat av dagen med baconlindad rådjursfilé ackompanjerad av pumpa, trattkantarell, palsternackspuré och rödvinssky.

Nu känner jag mig redo för en ny vecka. Håller tummarna för att min kropp också är det. Det vore fint om vi blev kompisar igen. Man vill ju träna. Så är det.

När kroppen går på max

När man tränar mycket inser man hur fantastisk kroppen är. Den maxar, tröttar ut sig, bygger upp och återhämtar sig. Den blir starkare. Nu när jag varit alldeles för sjuk alldeles för länge så har jag också insett att kroppen kan maxa på så många sätt. Häromdagen fick immunförsvaret som arbetat maximalt i nästan 17 dagar nog. In på akuten, fick vätska upp kroppen med dropp, antibiotika intravenöst och smärtstillande långt bortanför alvedon. Fick sova kvar en natt. Har kommit hem sovit så gott som ostört mellan 19:25 i går till 09:30 idag. Är fortfarande trött.

I allt detta slås jag av hur fantastisk kroppen är. Den är stark, med ett vasst immunförsvar och en vilja av stål. Men ibland behöver den hjälp. Som med denna halsinfektion från helvetet. Nu när antibiotikan börjar verka och jag har fått sova smärtfritt så fullkomligen crejvar jag mat bortanför allt förnuft. Allt, precis allt. Till frukost: Yoghurt, smörgås och chokladbitar. Till lunch: ett par hundra bitar halloumi, mellanmål bara någon timme senare. Hunger, det måste väl ändå vara världens bästa tecken på att kroppen är på väg tillbaka? I väntan på träning får jag helt enkelt matblogga.

Skyr

Har ni hunnit prova Skyr än? Det är en syrad mjölkprodukt från Island som har riktigt bra proteininnehåll (16g/100g). Tänkte prova den till frukost idag. 14 dagar senare, 4 läkarbesök senare och 5 mediciner senare och jag är inte frisk. Nu kan jag i princip bara äta flytande föda så då passar jag på att botanisera i mjölkdisken. Den onda halsen sätter stop för all träning. Som jag längtar efter frisk kropp och utmanande pass i gymmet.

Eat and love

Jag är fortfarande sänkt av den där lilla halskänningen från förra veckan. Den visade sig inte vara så liten utan ganska rejäl. Nu har jag påbörjaten penicillinkur och är sjukskriven. Inte många knop här med andra ord. Men jag har mycket tid över till att snoka runt på andras bloggar, det senaste fyndet var hos den lilla matderivén, quinoapuckar med zucchini och parmesan. Eat them and love them. För det var precis vad vi gjorde här hemma i går.

Ny dimension av vardagsträning

Vaknade upp med huvudvärk och öm hals. Morgonträningen inställd. Men jag fick en rejäl dos vardagsträning i går. Bar sovande 11-kilos dotter under 30 minuters promenad. Inget jag längtar efter att göra igen. Under promenaden kändes det ändå bra att vara så stark. För hur tungt hade det inte varit utan allt nötande på gymet? This is life, får jag inte bli snabb i löpspåret så får jag i alla fall vara en stark mamma. Inte så illa.