Det är nu det börjar, om jag var din träningskompis så hade vi tränat så här.
lördag 3 september 2011
Tjejmilen
Känner mig friskare idag, men det har varit två dagar med värk i kroppen (var det kommer ifrån har jag ingen aning). Jag har noll i energinivå och jag måste besviket inse att jag inte kan springa tjejmilen idag. Om man i två dagar bara orkat ätit ytterst lite så gör man kroppen en otjänst genom att ställa sig på startlinjen för att springa ett millopp. Kroppens reserver är slut och behöver fyllas på. Jag tänker mig att den här bloggen ska ge mig och andra energi, men idag blir det tyvärr inte enbart det. Idag är det lite besvikelse i luften. Besvikelse över att missa ännu ett lopp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Visst är det tråkigt men så här är det ju. Och det är mer inspirerande med någon som tar kloka beslut, som vet vad kroppen mår bra av och ej än med någon som bara kör på! Krya på dig!
SvaraRaderaTråkigt att läsa att du inte kommer till starten :-(
SvaraRaderaMen du får sikta framåt, det var ju inte det sista loppet som går!
Ah vad trist! Det är i alla fall bra att du lyssnar på kroppen...du gör den en tjänst och det kommer fler lopp!
SvaraRaderaBeata: Ja det kan var ack så tråkigt att känna sin kropp (när man missar roliga saker) men säkert bra på lång sikt.
SvaraRaderaJalapeno & Trillingnöten: Nä det kommer mer lopp, snart hoppas jag stå på en startlinje :)
Ja, jag känner likadant som du Malin.
SvaraRaderaSNART vill jag stå på startlinjen... och kunna springa ett lopp smärtfritt.
DET är mitt mål och vad jag tränar för! :-)